På vissa platser råder bostadsbrist samtidigt som hus står tomma – hur går det ihop? Hur kan hus och människor hitta varandra? Och vilken roll kan det redan byggda spela i framtidens samhällen? 

I den pågående utställningen Torget: Ödehus och marken vi delar på ArkDes medverkar Team Boden med ett arbete som undersöker en av samtidens mest aktuella frågor: hur kan vi hushålla med våra byggda resurser så att hus som inte används till sin fulla potential återfår en viktig funktion i samhället?

Vi tror på att skapa fler delade boendelösningar för att möta dagens behov. I takt med att samhällets demografi förändras ser vi allt fler små hushåll, samtidigt som vägen till den egna bostadsdrömmen blir längre för många. Det väcker viktiga frågor: Hur kan vi skapa fler boendealternativ som bygger på kvalitet, långsiktighet och faktiska livsbehov – även inom småhustypologin?

Visionen för Nya Elis Park är att platsen ska öppna upp sig som ett inbjudande, grönt och lummigt rum mot Centralvägen. En bärande gestaltningsidé är att i markplan knyta samman inne och ute i ett levande ”stadsgolv”; byggnadens interiöra golv förlängs visuellt och övergår i torgets beläggning.

Äntligen samråd! TIP är så stolta att företräda Verket Fastigheter och kulturstiftelsen Värmeverket med grundaren Leo Razzak, som imponerar med sin förmåga att föra samman människor och med sitt perfekta gehör för social hållbarhet, vad det egentligen handlar om.

I Gunnarsbyn, Boden, står vart tionde hus tomt eller underutnyttjat. Många av byggnaderna finns mitt i byn, nyckelfastigheter som är byns ansikte utåt. Stora och udda kåkar, en tidigare butik och andra säregna hus, som tidigare haft verksamhet i botten och bostad ovanpå. 

Människor behöver hus, och hus behöver också människor. Kalla hus förfaller snabbt. Men när det talas om bostadsbehov i Sverige, så är det alltid nya bostadsområden som blir svaret. Måste det vara så fyrkantigt, så top-down, så produktionsorienterat?

Cellfängelset i Kirseberg användes som fängelse fram till 2015, men är idag vakant och har köpts av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Byggnaden, som även är känd som “slottet” i folkmun, är en unik del av stadens historia och kräver ett inkännande och kreativt grepp för att nå sin fulla potential. Den strikta cellstrukturen och det inre mittskeppet med hela 87 meters siktlinje (!) erbjuder både möjligheter och utmaningar för framtida användning.

Vi är väldigt glada för möjligheten att få fortsätta att utveckla och fördjupa oss i hur delningsarkitektur kan bredda användningen av ödehusen i Råne älvdal och bli hem för fler! Sedan tidigare finns ett stort antal ödehus kartlagda, och nu blir det vår uppgift att ta fram innovativa lösningar för hur dessa hus kan vara en redan byggd resurs för Bodens tilltänkta befolkningsökning.

Att tänka fritt kring en bostadsdröm är något av det roligaste och mest utmanande vi vet! Med input från användarna får vi fördjupade insikter om vardagsbestyr, prioriteringar och alla de egenheter som livet innehåller. Och tillsammans med beställare kan vi fundera ut hur vi bäst formar rum för att ge plats för de händelser och möten de boende vill ha i sina liv. Vi får chans att lyssna in, vidga perspektiven, maxa kreativiteten och öka värdeskapandet.

TIP har fått i uppdrag att rita ca 100 bostadsrätter för Åke Sundvall i Högdalen. Efter vinst i jämförelseförfarande påbörjar vi nu arbetet vidareutveckla ett förslag inför samråd. Högdalen är en plats med ett rikt utbud och stora befintliga kvaliteter att förvalta och förädla. För att maxa husets kvaliteter och samtidigt hålla nere fotavtrycket så planeras bostäderna för delningsarkitektur!

Har du besökt Värmeverket i Bredäng? Om inte, gör det! Det är den ikoniska panncentralen från 60-talet som ger ny energi till området igen, fast nu genom kultur. Social hållbarhet värd namnet! Värmeverket kommer helt säkert att uppvisa absolut spjutspets i sitt framtida kulturcampus, där delningsarkitektur kan bidra till nya överlapp och synergier mellan boende och kultur. Leo Razzak övertygar med sin tro på människors inneboende kraft, sin förmåga att bygga kreativa team och siktet på det fantastiska.

Nu finns rapprten från projektet "Från p-plats till samlingsplats" publicerade. Den största lärdomen vi tar med oss är hur bra det kan bli med enkla medel. Liksom att medskapande design kräver arkitekter som är mer sociala och pedagogiska och som kan improvisera tillsammans med människor och material på plats. Istället för timmar vid skärmen från arkitekternas sida och en anonym byggprocess, är “platsskapande” (placemaking) något helt annat som verkligen har potential att bygga och stärka grannskap.

I början av oktober presenterade vi tillsammans med Svenska Bostäder vårt gemensamma arbete på Innovationsveckan. Titeln på vår presentation var “Utvecklingen av framtidens delningsbostad i Svenska Bostäders regi – från idé till verklighet”.

För tredje och sista gången har vi tillsammans med lokala krafter omvandlat en asfaltsyta i “Från p-plats till samlingsplats”. Denna gången för Familjebostäder i Göteborg.

Efter inspel från boende i Kortedala blev pop-updesignen en scen vid naturen. I randzonen mellan bebyggelse och natur byggdes en scen med hjälp av trätekniker som också lekmän kan bemästra. Från att ha varit en tråkig asfaltsyta är scenen nu en plats för samtal, vila, ett gigantiskt insektshotell, ett utflyktsmål för förskolan och kanske starten på ett nytt kreativt landskap, som byggs upp av boende och bostadsbolag i samverkan.

Nu är TIP tillbaka i centrala Upplands Väsby, denna gång på uppdrag av Väsbyhem som har förvärvat den vackra modernistiska byggnaden som haft många namn – Folkets Hus, Kulturhuset Vega och Medborgarhuset. Fastigheten ligger i bästa läge mitt på huvudgatan och intill en park. Kommunen och Väsbyhem vill pröva publika lokaler och nya bostäder i en detaljplaneprocess.

En ny termin har startat och fyra internationella studenter har flyttat in på KTH Live-In Lab. Vi besökte de nyinflyttade för att höra vad de tycker om delningsbostaden som vi ritade för några år sedan.

Med klimatkris och ambitioner om ökat bostadsbyggande, vilka bostadsstrategier skulle kunna minska klimatutsläppen? Co-living är en strategi som lyfts fram men som sällan implementeras i det breda bostadsbyggandet. Forskarna Tove Malmqvist och Johanna Brismark har beräknat koldioxidbesparingarna i två svenska fallstudier av co-living, bägge med delningsarkitektur utvecklad av TIP. Resultaten finns att läsa i artikeln “Embodied carbon savings of co-living and implications for metrics”.

Projektet “Från p-plats till samlingsplats” vill bidra till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer kring flerfamiljshus genom att samskapa, testa och utvärdera nya och enkla lösningar för omvandling av parkeringsytor till samlingsplatser.

Tänk så lätt ändå, att omvandla asfalt till roligare platser. På senare år har många stadsgator omvandlats till populära sommargågator. Kan fastighetsägare fortsätta denna trend i sina bostadsområden? Och vad vill de boende göra på platserna, när de själva får bestämma?

SVT har precis varit på besök i nyöppnade cykelhubben i Rissne, bostadsbolaget Förvaltarens fullskaletest inom MoBo III. Nu är de nyfikna på varför vi arkitekter på TIP har dragit igång detta demonstrationsprojekt.

Villa Mälarhöjden är Finalist i arkitekturtävlingen Årets Stockholmsbyggnad! Hjälp oss ta hem priset! Sms:a ordet “Villa” till nummer 71550!

Nu har cykelhuben på Skvadronsbacken i Rissne öppnat för de boende! På en yta som tidigare rymde 10 parkeringsplatser för privata bilar finns nu plats för ett sextiotal cyklar varav fyra elcyklar som delas i pool för alla hyresgäster.

På uppdrag av Svenska Bostäder arbetar vi med utvecklingen av delningstjänster och delat boende. Syftet med uppdraget är att ta fram ett flexibelt koncept för olika grad av delande i boendet som kan anpassas till olika målgrupper, preferenser och hyresnivåer.

”En fin utveckling av en villatomt har möjliggjort fem nya bostäder i samklang med områdets karaktär. En förtätning i den lilla skalan som genom två varsamt inplacerade flygelbyggnader tillsammans med den ursprungliga byggnaden bildar en fin ensemble. Trädgårdsytan har minskats men optimerats med intima och vackra gårdar som resultat.”

I de flesta villor i Sverige i dag bor det en eller två personer. Så har det inte alltid varit. För hundra år sedan bodde många i små hus, i dag bor få i stora hus. Frågan är, om vi blickar framåt hundra år, hur bor vi då? Vad har vi för framtidsdröm, och vad gör vi för att den ska bli sann?

Läs vårt inlägg i DN Debatt